Pro Tour De Evalds: Prologen och Etapp 1

Jag ankom kl.08.20 på söndagen den 11 november i Kvänum helt ovetande om hur min form var i jämförelse med alla andra dundercykler som strosade runt i bilhallen. Lite nervositet fanns i kroppen i väntan på information om hur dagen skulle se ut. Efter infon kopplade jag av med kopp oerhört starkt kaffe. Jag blev lite nödig, men vågade mig inte på "nr.2" för då hade jag nog ockuperat toaletten resten av dagen och missat båda mina starter. Jag tog beslutet att hålla mig och det gick fint. Efter ombytet väntade jag på att det var min tur att starta och ledig blev cykeln som Christian Sääv satt på, vilket var bra då han verkar ha sadeln i samma höjd som jag. Det enda som behövde bytas var pedalerna. Jag värmde upp på en bana som var 1 km lång. Lite kort för uppvärmning, men benen kändes bra.

Prologen: Jag var riktigt taggad när sekunderna räknades ned och var kvick i starten. Jag pressade på hårt och hade en hög intensitet länge och återhämtning fick jag i utför på banan. Bredvid mig gick Jimmy Evaldsson som snackade om mellantider och att jag såg ut att ha en bra tid på gång. När det var ca. 1,5 km kvar började jag ta i riktigt mycket och mot slutet kändes det nästan som om hjärtat skulle explodera. Väl i mål kändes det värt smärtan och jag tog ledningen. Det var fortfarande några startande kvar, så viss oro fanns det att någon kunde slå tiden. Jag granskade alla resterande deltagare och hur de låg till tidsmässigt och höll tummarna om att min tid skulle stå sig, vilket den gjorde. Första ledarkepsen var min.

PTDE Ledarkeps

Etapp 1: Jag var rädd att jag kanske hade tagit i för mycket på Prologen och nu skulle få en dålig placering. Starten gick fint och det var högt tempo redan från början. Jag, Robert och Tommy fick en lucka och försökte ligga på varandras rulle ett tag, sedan blev det en splittring med Robert som låg ca. 10 sekunder framför mig och Tommy med lika många sekunder bakom mig. Spurtpriset närmade sig och Robert utökade ledningen med några sekunder till. Han fick spurtprisets högsta poäng och jag som tvåa över markeringen fick resterande. Då hände det något märkligt. Jag bara flög förbi Robert och han tappade mer och mer. Först trodde jag att han hade tagit ut sig, men det visade sig sedan att hans sändare som sitter på cykeln hade förlorat kontakt med datorn. Samma sak hände Tommy. Det slutade med att jag kom först över mållinjen och även här fick den bästa tiden. Kändes dock inte riktigt bra då två stycken i min grupp fick tekniska problem. Jag tror nämligen att Robert hade utökat ledningen och tagit hem Etappen. Tommy hade också varit farlig mot slutet, vilket jag inte tvekar ett dugg på.

Etapp 1

Måste tillägga att jag blev riktigt paff över mina tider, men jag vet inte om det är jag som är i bra form eller om de andra har slarvat med träningen.