Morgonen
Jag gick upp vid kl. 05:55, taggad och redo att tävla. Jag hade sett fram emot att äta lite risgrynsgröt som jag tänkt att köpa på plats i Sälen, men det visade sig att fler cyklister hade haft samma tankar och hyllan stod tom i butiken. Det fick bli havregrynsgröt istället med lite mjölk och äppelmos. Jag öppnade ytterdörren till stugan, kallt och blött! Arm- och benvärmare fick åka på. Jag, Kristofer Ramåker, Joakim Ramåker och Robert "Obelix" Lundqvist rullade ner mot starten runt kl. 07:00. Det regnade och blev ännu kallare. Vi hamnade nästan sist i startled nummer 2. Tiden fram till att starten skulle gå gick fort och jag var riktigt sugen på att börja köra igång.
Tävlingen
Det tog lite tid tills vi kom fram till den första backen, jag kände mig stark började trycka på. Robert och Kristofer försvann bakom mig. Det kändes bra länge, men jag visste att jag låg strax över min bekvämlighetszon. Banan var fin, dock lite lerig på sina ställen och allt rullade på. Vid en kontroll ser man mötande cyklister lite längre bak och jag hejade på Kristofer och såg Robert strax därefter. De låg inte lång efter och Kristofer såg riktigt stark ut. När jag kom till Preem Hill Race försökte jag att det lugnt, men det gjorde ont av håll i sidan som jag försökt härda ut så gott det gick. Den vägrade släppa taget länge, men gav sig som tur efter ett tag. Sedan blev jag tröttare och tröttare och hittade en liten klunga som jag kunde glida med. Hastigheten var lite låg för min smak, men p.g.a. trötthet blev jag bekväm och valde att ligga kvar i gruppen. När det var ca 2 mil kvar anslöt sig Kristofer till min grupp och lät hur pigg och stark som helst samt fick mig faktiskt att tagga till lite igen. Han gick fram och drog lite grann, placerade sig väl medan jag hamnade lite längre bak. När vi närmade oss Mora blev det mycket aktivitet i gruppen och cyklister började söka placeringar. Jag hade tänkt att trycka på när vi närmade oss campingen, men hade svårt att komma förbi, då det var riktigt trångt. Jag såg Kristofer längre fram och försökte trycka på det sista för att han inte skulle distansera sig alldeles för mycket. Vid målrakan tog jag i allt jag kunde och lyckades bara spurta om en medtävlande.
I mål
Tung andning, hög puls och ont i kroppen. Så fort jag hostade, så gjorde det skit ont, men nu var allt över. Det visade sig att jag bara var 9 sekunder efter Kristofer. Jag hade hoppats på att vara den snabbaste Lidköping CK cyklisten samt att köra Cykelvasan under 3 timmar. Båda målsättningarna misslyckades och nu är det bara att sätta sig ned i en tänkarstol med en lakritspipa och analysera det förgångna för att förbättra framtiden.
Jag är taggad för att bli en bättre cyklist. Nu närmar sig klubbmästerskapen som kommer att bli riktigt tuffa och roliga. Jag satsar på en fin placering vad gäller linjeloppet, annars är det Pro Tour de Evalds som jag ställt in siktet på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar