SK Granans MTB-Lopp

Länge sedan sist, men nu ska jag försöka skriva lite så fort det händer något i cykelväg. 

I veckan blev jag uppringd av min svärfar som undrade om jag hade lust att följa med på ett MTB-lopp i Dalsland på Lördag. Ken skulle anmäla oss och Kvänums IF hade gratis startplatser som de delade ut. Evalds MTB Garage hade även sponsrat arrangörerna med lite priser. Eftersom jag har svårt att motstå erbjudande vad gäller cykel, tackade jag JA nästan omedelbart. Vi åkte upp med full bil och resan gick fort. Jag kände mig taggad och tyckte att det 3 mil långa motionsloppet skulle bli riktig kul. Jag placerade mig typ näst längst fram i startområdet och var beredd att ge järnet direkt. Dock så är jag värdelös på starter, som jag verkligen måste börja öva på, och cyklist efter cyklist flög om mig. Men efter några hundra meter började jag köra om istället i den kuperade terrängen med mycket lösgrus som nästan fick mig att glida omkull när fästet på framdäcket släppte i en snäv sväng. Jag höll mig kvar med hjulen i marken och tryckte på hård så fort det gick uppför tills vägen sedan blev en vanlig platt grusväg. Svärfar var bakom mig och Robert såg jag i huvudklungan framför mig som min lilla grupp på typ fyra man närmade sig. Det visste jag, men vart höll Ken hus? På bilden nedan ser ni rackaren som jag antog hade gått med i snabbgänget längst fram.

 

Efter att huvudfältet nådde fram till en backe och lite mer knixigt skogsparti tog det tvärstopp för Robert, vilket gjorde att jag kom ikapp honom, men fick hoppa av cykeln och springa förbi uppför backen, då jag inte kom om honom där han ledde sin gunghäst. Det gick fint och jag sprätte iväg. Tyckte dock inte att jag fick något riktigt flyt över rötter och sten, och hade ett riktigt dåligt tempo rent ut sagd. Tror att det bara sitter i huvudet eftersom jag sällan gillar stök. Fick även jätte ont i händerna av att klamra mig fast på styret och längtade till lite asfalt för att kunna slappna av i fingrarna. Efter ett varv som motsvarade 15 km kändes det bra i benen, men ändå tog jag det ganska lugnt och hade bara fokus över att inte bli omkörd eller släppa snubben framför mig allt för mycket. Han var stark uppför, vilket jag märkte i backen strax innan målgången där vi vid stigningens början hade varit ett ganska stort gäng på kanske runt 10 cyklister, men efter den första branten tittade jag bakåt och märkte att alla hade släppt förutom de två framför mig naturligtvis. Den ena tappade efter det sista skogspartiet och den andra var snubben som fick lucka.

Jag tog in på honom varje gång vi kom in på stigar och när jag kom ut på den långa backen innan målgång, var jag precis bakom honom. Jag lade mig på hans hjul, men kände att jag kunde åka fortare trots att det gjorde rejält ont i benen. Jag körde om honom och hörde hur han tog hjul på mig istället och blev orolig för att jag gjort ett misstag. Sedan kom en markering som jag siktat in mig på det första varvet och där jag bestämt mig för att trycka på allt vad jag hade ända upp. Fick en riktigt stor lucka och åkte ned i hög fart mot den sista stigen. Det höll ända in i mål och jag är jätte nöjd över att vara snabbast av gänget som jag var där med. Tiden blev 1:17:29.
 

Tråkigt med loppet var ett gärde med osynliga gropar som nästan skakade sönder cykeln. Väldigt positivt var tydliga markeringar, jättebra arrangemang och att jag vann en lottdragning med MTB-däck värda 900:- som pris.

Robert: "Turgubben, Gomez!"